On the road - mot Fraser Island

Innan vi åkte från Agnes Water, tillbringade vi natten på det populära hostelet Cool Bananas. Schysst personal och hög stämning då hela byggnaden var full av brittiska backpackers. I lördags checkade vi ut, Nils hyrde en surfbräda och så åkte vi ned till stranden. En skön dag där vi inte hade bråttom till att komma fram till någonstans, vi skulle inte behöva vara i Rainbow Beach förrän på måndag. Efter lunch sade vi adjö till gubbarna i surfshopen och de hjälpsamma i Discover 1770-butiken, och började köra söderut. Enda stoppet denna dag blev i närliggande orten Bundaberg, där vi hade fått höra att det fanns en billig matbutikskedja. ALDI visade sig vara den australiensiska versionen av LIDL, både till utseendet utanför och inne i butiken och till priserna. Loggan var självklart annorlunda och matvarorna var självklart inte tyska, men vi var ändå väldigt nöjda med att sänka våra matkostnader. Vi körde sedan direkt till en rastplats där vi och ett gäng fransmän stannade över natten.

Igår, söndag, var ett perfekt exempel på vad man ska göra när man har en egen bil och tid till övers. Vi skulle köra en ganska kort sträcka till Hervey Bay, där vi skulle stanna på en camp site. Efter ungefär en halvtimmes körning såg vi en skylt som gjorde reklam för en liten reptilpark: “Snakes Downunder Reptile Park”. Lät intressant, men också ganska dyrt, men vi bestämde oss för att köra dit och kolla ändå. Det behövde vi inte ångra. När vi kom fram till entrén berättade hon i kassan att det var halva priset på entréavgiften för backpackers, så då var det ingen tvekan om saken, vi gick in och hann precis med att komma in när en av djurskötarna skulle ha en “Snake show”, dvs ta ut olika sorters tama ormar från sina påsar och berätta lite om dem. Förutom vi så var det några barnfamiljer som hade lyckats ta sig dit i hettan.
 
 
 
Vi fick möjligheten att hålla i en ganska stor pytonorm och i en halvmeter stor krokodilunge. Vi fick också en privat guidning där de visade alla ödlor, och självklart hade de stora krokodiler där med, en gravid hona, och en hane. En annan djurskötare visade och berättade om de giftiga ormarna de hade i parken, bl.a. Har de världens giftigaste och näst giftigaste arter. Vi fick också veta var de brukar trivas i för miljöer, vilka delar av landet de bor i, vad man ska göra för att undvika att bli biten, och vad man kan göra ifall man skulle råka bli biten. I våra svenska öron låter allt detta ganska avlägset, men många andra som var där bodde i närområdet, och hade ofta träffat på ormar i sin egen trädgård. Så det var verkligen praktisk information de lärde ut till oss. Men som djurskötaren påpekade själv, ormar attackerar inte människor då vi är alldeles för stora för dem, utan de håller sig mycket hellre undan. Man måste verkligen få dem att känna sig hotade av oss, för en orm som attackerar en människa kan jämföras med att en människa skulle attackera ett stort, långt träd – det skulle helt enkelt krävas något drastiskt, som att en människa skulle råka trampa på ormen i fråga.

Vi fick också möjlighet att se krokodilerna lite närmare, då de blev matade av en djurskötare. Riktigt häftigt var det när krokodilen sköt upp ur vattnet och snabbt högg tänderna i den fågel som hade dinglat ovanför den lilla dammen precis innan. Och ett tungt, dovt ljud gav käkarna ifrån sig när han stängde käften.
Efter att ha kokat några timmar i djurparken, och ätit oss nöjda på glass från den lokala fabriken i närheten, satte vi oss i bilen igen. Vi hade tidigare sett att vi kommit in i 'vingårdsland', och med tanke på att detta var första gången som vi faktiskt stötte på vingårdar på östkusten, bestämde vi oss för att gå in på två på vägen. Den första var en vingård som gjorde sitt vin på en slags körsbär, om vi fick plocka av träden och smaka på. Den andra provade vi några viner hos, då kvinnan bakom disken var en riktig vinkännare/fantast och gladeligen berättade för oss hur mycket vi kunde dricka för att kunna fortsätta köra. Hon förstod inte hur folk kunde dricka vin för att bli fulla – vin ska endast drickas för att komplettera, och ännu mer smak, till maten. Jag som inte riktigt gillar vin, förstod plötsligt tjusningen med vinprovningar. När man aktiverar näsan så smakar ju vinet så mycket mer, och ja, det var faktiskt gott.
Vi körde förnöjt vidare till vår destination för natten, Hervey Bay. Till vårt stora nöje visade sig själva campingen vara på lyxnivå, för standardpris. De hade en egen uppvärmd pool och en liten uppvärmd jacuzzi. Äntligen kunde t.o.m. Fröken badkruka tycka att det var varmt i vattnet. Vi stannade till stängning och umgicks med en pratglad australiensiska och hennes döttrar, och idag på morgonen innan utcheckning passade vi på att gå dit igen.

Idag har vi kört från Hervey Bay, som ligger på fastlandet norr om Fraser Island, till Rainbow Beach, söder om Fraser Island. Vi stannar på Dingo's över natten, som är ett av de hostel som anordnar gruppresor till Fraser Island och är därför endast fullt av folk som antingen ska till ön, eller som precis har kommit tillbaka. Vi har träffat den grupp vi ska åka med, haft en lång briefing och ordnat allt inför morgondagen. Vi åker i 4 olika 4WD-bilar, som vi ska köra runt med på den stora sandön. I vår bilgrupp är det förutom mig och Nils ett par från Schweiz, två tyska tjejer och en brittisk kille. Tre dagar ska tillbringas till att utforska denna ö tillsammans, och imorgon blir självklart en tidig start. Härligt ska det bli.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0